Ända sen jag var barn har jag känt av djuren jag haft runt
mig och det gör jag även nu med de fantastiska Rumänska hundarna jag har och
även de som jag får följa på olika sätt genom DogRescue <3
En del berör mer och det är som de delar sitt hjärta – sin själ
med mig och jag hör vad de berättar även om jag har svårt att forma orden deras
känslor förmedlar.
Många gånger är det även för att jag har svårt att ta in den smärta de känner över vad de mött i sina liv som jag här aldrig kan fatta och
har därför svårt att forma orden.
Idag är en dag när orden ändå vill skrivas ner av vad de ”berättat”
för mig med sitt hjärta, med sin själ, med sina ögon och med sitt kroppsspråk.
-Jag kommer från förhållanden du aldrig kan ta in för du har
aldrig upplevt något liknande.
Det jag och mina vänner varit med om kan du
inte ens föreställa dig vidden av.
De flesta av oss har på något sätt levt skräckfyllda och
smärtfyllda liv och vi alla ber dig som möter oss:
Ge oss tid
Tid att förstå
Tid att läka
Tid att upptäcka ett liv vi aldrig tidigare upplevt.
Försök inte förstå vad vi utstått eller upplevt för det kan
du inte.
Ge oss bara tid och vi lär oss ditt liv.
I ert land har ni ingen referens till det många eller de
flesta av oss varit med om – därför kan ni inte förstå – inte ens hjälpa oss
mer än att ge oss tid, tålamod och kärlek.
Ge oss tid att bygga tillit till er och det liv ni ger oss
som vi aldrig tidigare haft eller upplevt.
Försök inte få oss att lyda eller lära oss ert liv. Vi vet
vad livet innebär på många flera sätt än du förstår – men vi vet inte ditt liv
för det har vi aldrig mött.
Bjud in mig och visa mig ditt liv stund för stund – dag för
dag och jag vet hur det fungerar och jag lär mig hur ditt liv är och på vilket
sätt du vill att jag ska passa in där.
Det lär vi oss alla för vi är smartare och klokare än många andra för vi har fått klarat oss själva.
Visa mig i lugna takt vad du vill att jag ska veta och vad
du vill att jag inte ska göra – visa mig vägen in i mitt nya liv. Men pressa
mig inte – ge mig tiden att upptäcka ditt liv som nu är mitt nya liv.
Försök inte förstå vad jag upplevt för det kan du inte men
jag kan berätta för dig om du vill lyssna med öppet sinne och öppet hjärta och
fritt från allt du tidigare upplevt eller trott dig uppleva och kunna.
De flesta av oss har på något sätt levt i revir där det
oftast innebär döden att kissa på någon annans revir.
Så tvinga mig inte att gå
på mångas revir den första tiden. Låt mig sakta inse att det jag tidigare levt
i inte finns här i mitt nya liv – jag blir inte dödad om jag kissar när jag
behöver oavsett var.
Låt mig få känna mig trygg innan jag behöver känna att jag
inkräktar på andras områden – ge mig tid.
Ge mig tiden att få känna trygghet när jag lärt mig hur ert
liv fungerar som inte mitt har gjort. Gå inte för långt med mig innan jag
känner den tryggheten för även om jag är rädd så följer jag dig för jag har
ingen annan att följa – du är min familj nu.
I mitt liv så måste man alltid visa sig stark – för en svag
hund den blir utstött och även dödad så därför följer jag dig fast jag inte
vågar för jag får inte visa mig svag för då väntar fara för mig.
Tänk på att jag och de flesta av oss även har levt på mycket
små utrymmen länge - kanske även väldigt länge – vi är inte vana att röra på
oss, vi är inte tränade för att gå långt, leka, vara aktiva som du är van vid
här i ditt land.
Så ge oss tid att träna våra kroppar sakta för att vi inte ska
få skador i leder och alla våra ligament som kanske varit oanvända under mycket
lång tid.
Tänk på våra små tassar som inte är vana att gå promenader
och pressa oss inte utan låt oss vänja oss och våra kroppar in i det nya fina
liv ni vill ge oss – ge oss tid.
Om du haft en hund innan mig så har den troligtvis inte
suttit på en liten yta utan att rört på sig och sin kropp.
Den har varit social
och träffat människor och tagit långa promenader. Eller om den var en liten
valp så hade den lekt med sina syskon i alla fall i 4 veckor innan du hämtat den.
Den hade levt i en familj med allt det sociala umgänget det innebär vilket
mycket få av oss har gjort när vi kommer till våra nya liv – så ge oss tid – ge
oss tid att vänja oss – tid att landa och upptäcka.
Vissa av oss har tidigare haft familjer men blivit dumpade
men vi har vissa minnen kvar av den tiden även om den inte är lika som i ert
liv - i ert land.
Vi har det lättare att flytta in och det är som vi alltid
bott hos dig.
Men många av oss behöver tid – mycket tid.
Förstå att många av oss kanske varit hungriga under hela
vårt liv – kanske många år av svält och begränsningar med föda och när du erbjuder
oss paradiset med mängder med god mat så kanske vi äter alltför mycket av sånt
vi aldrig varit vana vid och det kan orsaka oss mycket smärta i våra magsystem –
så ge oss tid att vänja oss vid den mat du ger. Ge oss tid att förstå att vi
alltid i fortsättningen får mat och tiden av hunger är över trots att vi kanske
vill äta som om vi aldrig mera ser mat – var rädd om våra magar och kroppar och
ge dem tid att vänja sig.
Förstå att jag kanske frusit många år av mitt liv – frusit och
förfrusit mig på många ställen av min kropp när jag levt i små utrymmen där jag
inte kunnat komma ut. Det har varit kallt och kanske bara snö att sitt i, ligga
på, sova på.
Ge mig täcke om jag fryser och kanske små skor eller sockor
om mina tassar gör ont när det är kallt.
Låt mig slippa frysa mer.
Jag kanske hellre är inne i värmen än att går på promenader
även om jag följer dig om du tycker att jag behöver gå fast jag hellre ligger
inne i värmen.
För du är mitt liv nu.
Lyssna på mig med
ditt hjärta och inte vad du tror jag behöver – mitt liv har varit på ett sätt
som du inte kan förstå.
Förstå att många av oss har mött och upplevt skräck och död mer än du kan föreställa dig.
Många av oss har haft snaror runt halsen när de fångades oss, släpade oss med sig och kastade oss in i burar och fraktade oss sedan till hägn där vi inte fick mat eller vatten.
Många av oss var skadade och de flesta av oss skräckslagna, vi skrek i ångest och skräck och slogs och kämpade för våra liv.
Vi visste inte vad som skulle hända - vi förstod inte varför - vi hade inget val mer än att acceptera och finna oss i det liv vi fick - utsatta och utlämnade.
Vi har sett våra vänner plågas och dödas, Vi har hört våra vänners dödsskrik varje dag kanske under mycket lång tid. Vi har sett människor komma och släpa med oss våra vänner och tortera dem till döds och sedan bränna dem och vi alla väntade bara på när turen kom till oss.....
Till slut stänger många av oss ner - vi orkar inte mera - vi blir sjuka - väntar på döden som för många blir en befrielse.
Några av oss blir räddade till människor som kämpar för att ge oss en röst - ge oss vårt värde och de tar hand om oss och ger oss vård, mat och kärlek.
Vägen tillbaka från dödens käftar.
Så våga lyssna på mig och ge mig tid att läka och förstå.
Du är mitt liv nu och vi har livet framför oss så ge mig tid
nu att få börja leva ett liv jag aldrig levt – ge mig tid att få känna tillit och jag är din vän för evigt…………..
<3 <3