måndag 7 september 2015

En lärorik tid

Det har varit en rolig och intensiv period och jag har fått lära mig massor av viktiga saker som gäller vår hälsa och hur våra kroppar fungerar eller inte fungerar :)

Att få följa de som jobbat inom företaget länge och få höra deras berättelser är spännande.

Att helt plötsligt förstå att balansen mellan våra fettsyror påverkar våra kroppar mera än vi förstår både i känslor och fysiskt mående.

Att ha obalans mellan Omega 6 och 3 som de flesta människor har leder till ständiga inflammationer i våra kroppar som i sin tur leder till andra både fysiska och psykiska bekymmer.

Jag har fått veta att våra kroppar byter blodet på 120 dagar och om vi då ger kroppen en stabil balansolja så har vi gett kroppen nya förutsättningar att börja fungera bättre och kanske även bra igen.

Jag har fått veta att vår hjärna består till 60 % av fett och får inte hjärnan tillräckligt med fett den är uppbyggd av får den svårt att fungera optimalt.

Jag har fått veta att våra celler blir hårda i sitt ytskikt av för mycket Omega 6 vilket den mesta mat och föda vi intar innehåller.
När cellens membran är hårt så svarar den inte an på signaler från andra system i våra kroppar som ex insulin vilket leder till obalans i blodsockret vilket kan leda till diabetes.
Tillför du stabil Omega 3 som har en rund struktur så mjuknar cellens membran och cellen svarar an på andra signaler igen som den ska göra.

Om inte mamman har bra balans så får inte heller hennes foster möjligheten till balans när det växer i magen.
Det bidrar idag till att många barn har obalanser på många sätt redan när de föds

Med vårt blodtest som skickas till ett oberoende labb i Norge så vet du att du ger din kropp det den behöver för att fungera optimalt.
På 120 dagar har du gett kroppen en balans den söker för att fungera så optimalt den kan vilket test 2 visar.
Du behöver inte ens tro att den produkt du tar fungerar - du vet :)

Så enkelt egentligen - ge kroppen av de byggstenar den från början är uppbyggd av så börjar den återhämta sig där den haft brister som lett till fysiska och psykiska bekymmer.

Information om balansen

Jag berättar gärna mer och hjälper dig så även du kan ge din kropp vad den behöver
Varmt Välkommen att höra av dig.

Gunilla Trädgårds
0733 33 99 75






fredag 20 mars 2015

Att läka i grunden

Jag har den senaste tiden upptäckt att mitt klarseende och direkta vetandet har stärks mer o mer och tänkte berätta lite om mina insikter den senaste tiden.

Jag har under de sista 20 åren sökt olika sätt att hitta läkning i både kropp och själ.
Jag har alltid känt mig annorlunda som många människor gör, haft ADHD drag, sorg, svårt att förstå varför människor inte ser sin flerspråkighet - säger en sak, menar en annan, tänker en tredje, känner en fjärde osv utan att de vet om, stress, värk, andra måenden i kroppen och psyket.
Jag har haft en djup grundglädje inom mig som aldrig något kunnat ta ifrån mig även om jag tappat den då och då.

Jag började söka olika vägar för att hitta mig och min balans. Sökte även kunskap om kroppens uppbyggnad och själens längtan.

Gick på olika föredrag, och hamnade sedan inom healingvärlden och gick olika utbildningar för att se om jag kunde hitta mig själv där. Och det blev både nej och ja på det.
De första healingformerna skulle vi arbeta som "kanal" utifrån och blev initierade för att verka för helande.
Den första var Reiki och den andra VitTids healing men inget av det gjorde att jag hittade mig jag blev bara begränsad upplevde jag från den jag är.

Sökte vidare och fann Änglahealing som den då kallades, den startar vårt egna inre flöde för att växa inom oss till de individer vi är och sortera bort det som pålagts oss som präglingar, föreställningar, kollektiva normer och moral och släktens gener osv osv.
Jag fick även hjälp att plocka bort alla initieringar jag tidigare fått från de utbildningar jag varit del i.

Jag började hitta "hem".
Det var smärtsamt - ja - att möta allt jag själv gått med på för att jag inte visste annat även om jag alltid sen barnsben protesterat att bli och vara som alla andra - jag ville vara jag.
För i vårt hjärta - i vår själ - behövs inga normer och präglingar för att vi ska kunna leva och ha en fint liv.
Det egna ansvaret finns där redan för hjärtat - själen vill aldrig skada någon annan.
Vi är naturligt snälla och omtänksamma om det äkta får leva fritt osv osv

Men att tala om med pekpinnar hur du ska vara eller inte vara väcker sorg och smärta att inte duga som vi är och den inre och yttre kampen startar i olika former på grund av präglingar från omgivningen.
Trots och protest startar hos många för den naturligt inbyggda kompassen finns i oss alla när vi föds och vi är naturligt öppna och ett med oss själva.
Det är smärtsamt att inte få leva som den vi föds till för vi ska "passas" in i samhälls - och familjemönstren utan att vi har en chans att få vara oss själva.

Och det är lika med våra kroppar som med vårt inre vår själ - allt har en grund en äkta grund.

Och jag har nu fattat att jag söker grunden i både min själ och min kropp.

Jag känner när jag möter olika begränsningar i mig som pålagts mig på olika sätt och som jag även tagit emot för jag inte visste annat och smärtan när jag möter dem på djupet och när de "las" på mig.

Glädjen när de släpper och jag känner att jag hittar en bit till av den äkta jag - den jag är ämnad att vara utan pålagor och präglingar från andra som lever i sina normer och begränsningar.

I dagarna har jag fattat att jag naturligt söker för att få en balans i min fysiska kropp och jag svarar mest an och blir mest intresserad av ämnen som min egna kropp är uppbyggd av.

Msm - svavel vill min kropp ha. Magnesium som gör att muskler slappnar av bland annat. Himalaya salt som även det är en bristvara i våra kroppar.
Zink som min kropp bara söker i allt den kan hitta och jag är alltid öppen för kroppens signaler vad den söker och vill ha - en spännande resa

Och nu har jag hittat Balansoljan som kan hjälpa mig att få tillbaka kroppens naturliga balans mellan fettsyrorna som skapar mängder med inflammationer i kroppen om Omega 6 och 3 är i obalans.

Jag har blivit tillfrågad om JuicePlus vilket jag inte har klar information om men vet att det är preparat som innehåller olika frukter som människor mår otroligt bra utav.

Jag har funderat på varför jag inte svarar an riktigt på olika preparat och igår fattade jag varför - jag söker produkter som tillhör kroppens egna byggstenar och då svarar inte kroppen an på andra preparat.

Helt otroligt är det att lyssna på vad kroppen och själen behöver.

Inget helande där vi begränsas via initieringar utan helande där vårt inre får öppna för sitt eget flöde.

Inga produkter som ger kroppen ett välmående men inte kan läka den i grunden i sina egna byggstenar

Så glad över insikter som kommer så klara och tydliga till mig och så glad för att jag hittat ett företag som levererar bra produkter som jag kommer att jobba med :)

Det är livskvalité :)

Önskar er alla en fin helg

Hjärtligt Välkomna om ni har frågor om produkter eller behandlingar

Mvh
Gunilla Trädgårds

0733 33 99 75



söndag 15 mars 2015

Folksjukdomens gåta nära att lösas..

Kanske är det så enkelt som att skapa balans mellan Omega 6 och 3

Läs och begrunda, mycket läsvärd artikel.

Folksjukdomens gåta nära att lösas


Nyfiken på hur du kan komma i balans
Hör av dig

Välkommen
Gunilla Trädgårds
0733 33 99 75


onsdag 18 februari 2015

Boka tider för besök, samtal eller telefonkonsultationer

Det lättaste sättet att nå mig för en behandling är att ringa och boka tid.

Betalnumret är inte aktivt för närvarande.
Telefon 0733 33 99 75 når du mig för information eller att boka behandlingstid.

Tarotkonsultation
Samtal - beteende analys och bearbetning av tankar och känslor som håller beteenden kvar.
Massage och rörelse för att lösa upp kroppsminnen och förändra rörelse och tankemönster.

Välkomna

Gunilla Trädgårds


fredag 26 december 2014

Att mötas Hjärta till Hjärta - Själ till Själ

Ända sen jag var barn har jag känt av djuren jag haft runt mig och det gör jag även nu med de fantastiska Rumänska hundarna jag har och även de som jag får följa på olika sätt genom DogRescue <3

En del berör mer och det är som de delar sitt hjärta – sin själ med mig och jag hör vad de berättar även om jag har svårt att forma orden deras känslor förmedlar. 
Många gånger är det även för att jag har svårt att ta in den smärta de känner över vad de mött i sina liv som jag här aldrig kan fatta och har därför svårt att forma orden.
Idag är en dag när orden ändå vill skrivas ner av vad de ”berättat” för mig med sitt hjärta, med sin själ, med sina ögon och med sitt kroppsspråk.

-Jag kommer från förhållanden du aldrig kan ta in för du har aldrig upplevt något liknande. 
Det jag och mina vänner varit med om kan du inte ens föreställa dig vidden av.
De flesta av oss har på något sätt levt skräckfyllda och smärtfyllda liv och vi alla ber dig som möter oss:
Ge oss tid
Tid att förstå
Tid att läka
Tid att upptäcka ett liv vi aldrig tidigare upplevt.
Försök inte förstå vad vi utstått eller upplevt för det kan du inte.
Ge oss bara tid och vi lär oss ditt liv.

I ert land har ni ingen referens till det många eller de flesta av oss varit med om – därför kan ni inte förstå – inte ens hjälpa oss mer än att ge oss tid, tålamod och kärlek.
Ge oss tid att bygga tillit till er och det liv ni ger oss som vi aldrig tidigare haft eller upplevt.

Försök inte få oss att lyda eller lära oss ert liv. Vi vet vad livet innebär på många flera sätt än du förstår – men vi vet inte ditt liv för det har vi aldrig mött.


Bjud in mig och visa mig ditt liv stund för stund – dag för dag och jag vet hur det fungerar och jag lär mig hur ditt liv är och på vilket sätt du vill att jag ska passa in där. 
Det lär vi oss alla för vi är smartare och klokare än många andra för vi har fått klarat oss själva.

Visa mig i lugna takt vad du vill att jag ska veta och vad du vill att jag inte ska göra – visa mig vägen in i mitt nya liv. Men pressa mig inte – ge mig tiden att upptäcka ditt liv som nu är mitt nya liv.

Försök inte förstå vad jag upplevt för det kan du inte men jag kan berätta för dig om du vill lyssna med öppet sinne och öppet hjärta och fritt från allt du tidigare upplevt eller trott dig uppleva och kunna.
De flesta av oss har på något sätt levt i revir där det oftast innebär döden att kissa på någon annans revir. 
Så tvinga mig inte att gå på mångas revir den första tiden. Låt mig sakta inse att det jag tidigare levt i inte finns här i mitt nya liv – jag blir inte dödad om jag kissar när jag behöver oavsett var.
Låt mig få känna mig trygg innan jag behöver känna att jag inkräktar på andras områden – ge mig tid.
 Ge mig tiden att få känna trygghet när jag lärt mig hur ert liv fungerar som inte mitt har gjort. Gå inte för långt med mig innan jag känner den tryggheten för även om jag är rädd så följer jag dig för jag har ingen annan att följa – du är min familj nu.

I mitt liv så måste man alltid visa sig stark – för en svag hund den blir utstött och även dödad så därför följer jag dig fast jag inte vågar för jag får inte visa mig svag för då väntar fara för mig.

Tänk på att jag och de flesta av oss även har levt på mycket små utrymmen länge - kanske även väldigt länge – vi är inte vana att röra på oss, vi är inte tränade för att gå långt, leka, vara aktiva som du är van vid här i ditt land. 
Så ge oss tid att träna våra kroppar sakta för att vi inte ska få skador i leder och alla våra ligament som kanske varit oanvända under mycket lång tid.
Tänk på våra små tassar som inte är vana att gå promenader och pressa oss inte utan låt oss vänja oss och våra kroppar in i det nya fina liv ni vill ge oss – ge oss tid.

Om du haft en hund innan mig så har den troligtvis inte suttit på en liten yta utan att rört på sig och sin kropp. 
Den har varit social och träffat människor och tagit långa promenader. Eller om den var en liten valp så hade den lekt med sina syskon i alla fall i 4 veckor innan du hämtat den. 
Den hade levt i en familj med allt det sociala umgänget det innebär vilket mycket få av oss har gjort när vi kommer till våra nya liv – så ge oss tid – ge oss tid att vänja oss – tid att landa och upptäcka.

Vissa av oss har tidigare haft familjer men blivit dumpade men vi har vissa minnen kvar av den tiden även om den inte är lika som i ert liv - i ert land. 
Vi har det lättare att flytta in och det är som vi alltid bott hos dig. 
Men många av oss behöver tid – mycket tid.
Förstå att många av oss kanske varit hungriga under hela vårt liv – kanske många år av svält och begränsningar med föda och när du erbjuder oss paradiset med mängder med god mat så kanske vi äter alltför mycket av sånt vi aldrig varit vana vid och det kan orsaka oss mycket smärta i våra magsystem – så ge oss tid att vänja oss vid den mat du ger. Ge oss tid att förstå att vi alltid i fortsättningen får mat och tiden av hunger är över trots att vi kanske vill äta som om vi aldrig mera ser mat – var rädd om våra magar och kroppar och ge dem tid att vänja sig.
Förstå att jag kanske frusit många år av mitt liv – frusit och förfrusit mig på många ställen av min kropp när jag levt i små utrymmen där jag inte kunnat komma ut. Det har varit kallt och kanske bara snö att sitt i, ligga på, sova på.
Ge mig täcke om jag fryser och kanske små skor eller sockor om mina tassar gör ont när det är kallt.
Låt mig slippa frysa mer.
Jag kanske hellre är inne i värmen än att går på promenader även om jag följer dig om du tycker att jag behöver gå fast jag hellre ligger inne i värmen. 
För du är mitt liv nu.

 Lyssna på mig med ditt hjärta och inte vad du tror jag behöver – mitt liv har varit på ett sätt som du inte kan förstå.

Förstå att många av oss har mött och upplevt skräck och död mer än du kan föreställa dig.
Många av oss har haft snaror runt halsen när de fångades oss, släpade oss med sig och kastade oss in i burar och fraktade oss sedan till hägn där vi inte fick mat eller vatten. 
Många av oss var skadade och de flesta av oss skräckslagna, vi skrek i ångest och skräck och slogs och kämpade för våra liv. 
Vi visste inte vad som skulle hända - vi förstod inte varför - vi hade inget val mer än att acceptera och finna oss i det liv vi fick - utsatta och utlämnade. 
Vi har sett våra vänner plågas och dödas, Vi har hört våra vänners dödsskrik varje dag kanske under mycket lång tid. Vi har sett människor komma och släpa med oss våra vänner och tortera dem till döds och sedan bränna dem och vi alla väntade bara på när turen kom till oss..... 
Till slut stänger många av oss ner - vi orkar inte mera - vi blir sjuka - väntar på döden som för många blir en befrielse.
Några av oss blir räddade till människor som kämpar för att ge oss en röst - ge oss vårt värde och de tar hand om oss och ger oss vård, mat och kärlek. 
Vägen tillbaka från dödens käftar.

Så våga lyssna på mig och ge mig tid att läka och förstå.

Du är mitt liv nu och vi har livet framför oss så ge mig tid nu att få börja leva ett liv jag aldrig levt – ge mig tid att få känna tillit och jag är din vän för evigt…………..

<3 <3


tisdag 16 december 2014

Oj så länge sen jag tog mig tiden att skriva

Som vanligt så är somrarna intensiva för mig. Det är mycket jobb på olika ställen och jag väljer att jobba på då.
Att ta mig tiden att skriva finns inte alls då även om längtan finns att skriva.

Jag har varit i fina Åkersberga och jobbat en hel del och jag har njutit av den fina naturen där ute vid kusten.
Jag har flyttat hem till Dalarna igen och är nära mina barn och släkt <3

Jag har förlorat min fina vän Blomma <3 och jag har insett att jag inte alls har tillåtit mig att känna sorgen och saknaden efter henne.



På Torsdag är det 6 månader sen hon fick somna in gnagande på sitt älskade älgben ute på en härligt grön gräsmatta <3
Igår så förstod jag varför jag inte tillåtit mig att gråta - jag har förträngt det smärtsamma att förlora henne för att jag har varit så arg.
Jag har varit arg för troligtvis så fick hon somna in alltför tidigt för att en tidigare operation hade skadat halva hennes urinledare på höger sida som sakta hade förtvinat.
När urinledaren sakta förtvinade så slutade njuren att fungera bit för bit och det blev stopp i den och den var mer än dubbelt så stor när jag till slut fick veterinärerna att göra ultraljud.

Jag kände min hund och visste att något var fel men de ville ta en massa prover för att kolla vad som kunde vara fel. Men tredje gången jag bokade tid så sa jag tvärstopp till mera prover - det var ultraljud som gällde och då såg vi att njuren var stor och svart på bilden så det blev Strömsholm för att kolla ännu en gång och se vilka alternativ som fanns för Blomma.

En stor och komplicerad operation kunde eventuellt rädda hennes liv men till vilket pris för henne. Det visste både jag och mina tjejer att det priset var för högt för Blomma bara för att vi ville ha henne kvar och att hon kanske skulle få några år till i livet.
Så vi valde att hon skulle få somna in medan hon ännu var pigg och glad innan hon blev för påverkad av den stora njuren som tog stor plats i hennes mage.

Blomma visade själv en plats där hon ville somna in - jag såg en bild på en fin gräsmatta och jag visste vart hon menade och där fick det bli.
Så för 6 månader sen åkte vi dit och hade älgben med som hon älskade att gnaga på och hon sprang bakom huset till platsen hon visat mig.
Hon tittade på mig och väntade för hon visste att jag hade lyssnat på henne och hade benet med mig.
Hon la sig nöjt och gnagde för fullt när veterinären kom och började ge henne lugnande och hon brydde sig inte alls
Blomma hade fullt fokus på sitt ben och vägrade nästan att somna så tills slut fick vi ta av henne benet en liten liten stund precis innan hon somnade in för att hon skulle släppa taget.

Gokråkan <3 som älskade livet så intensivt hon ville gnaga färdigt innan hon släppte livet här <3

Fina fina Blomma vad jag saknar henne trots att lillkillen Hopi har fått en underbart vacker själ och hundkompis så är och förblir Blomma den hon var och hon har för All Tid sin plats i mitt hjärta och idag känner jag att jag äntligen kan känna och gråta den smärta jag känner utan henne - fina fina Blomma <3 <3

Jag har insett att förträngda känslor hindrar läkning på djupet inom och att jag varit så arg på veterinären som opererade henne som då med största sannolikhet sydde i halva urinledaren när han skulle sy ihop henne.
Det var även det en svår operation då hon var så skör inom att det knappt gick att sy ihop - för varje stygn så brast det men till slut hade han lyckats sy ihop invärtes och då troligen med urinledaren.

Jag kan idag se att det kanske var hennes enda räddning då att klara den operationen - så varför vara arg ? Jag kan inte få min Blomma tillbaka på något sätt oavsett vad som orsakade hennes alltför tidiga död för 6 månader sedan.

De arga förtvivlade känslorna har bara gjort att jag själv inte kunnat vara ledsen klart för att låta de minnen vi har tillsammans få leva. Att få låta glädjen över de 7 nästan 8 år vi fick tillsammans få leva och få den plats både Blomma och jag förtjänar <3

Så äntligen Blomma kan jag säga Far - Väl <3
Du har All - Tid din plats i mitt hjärta, i mina minnen.
I allas våra minnen lever Du för All - Tid kvar fina fina Blomma <3




söndag 1 juni 2014

När livet är starkt och ändå så skört.......

Det har alltid funnits en drivkraft inom mig ofta tvärtom mot de människor jag mött genom livet.

Jag har varit fattig som en kyrkråtta och knappt haft mat till djuren och sen även barnen och ändå har jag känt mig rik inom.
Jag har haft det så bra trots att räntan låg på 12-13% en period och boendet otroligt dyrt och ändå så fanns överflödet.
Jag har varit fattig igen och levt på enbart provisionslön och flera andra extra inkomster som att ta emot barn via socialen som behövde ett andra hem, varit stödperson till människor inom tvångsvården och jag hade ett rikt liv trots brist på pengar.

Jag har haft några år när jag jobbat och haft närmare 500 tusen i årsinkomst inom vårdyrket på golvet nära människorna som behöver oss som finns där för dem.

Egentligen en omöjlighet men inte för mig. Inget har någonsin varit omöjligt för mig.

Jag är tillbaka där jag har en "normal" inkomst för att jobba med människor och det är tufft efter att ha haft överflöd och det ger mig tid för eftertanke, vart vill jag, vad vill jag, på vilket sätt vill jag förvalta mitt liv.

Jag har aldrig fattat tanken att stanna med att jag har ett heltidsjobb och mer kan jag inte jobba. Om den inkomsten inte räckt, de arbetstiderna inte funkat för mig och min familj - har jag sökt vidare - gått bortom tankens begränsningar.
Jag har jobbat dygn och långa arbetspass och på det sättet jobbat mängder med timmar över det normala trots att jag oftast haft flera lediga dagar i månaden än de som jobbar 8 timmars dagar o 40 timmars vecka måndag till fredag.
Jag har tänkt efter vad och hur jag vill och det har funkat för mig fast omöjligt för många andra har jag fattat.

Så med den erfarenheten i mitt bagage så har jag ännu en gång kommit till en punkt där jag rannsakar och funderar vad som är värt något.

Blommas sjukdom har även den påverkat mig enormt, liv som släcks eller ges ny möjlighet är svårt att leva med.
Vad är rätt, vilket val är det bästa för rätt eller fel kan vi aldrig avgöra helt när det gäller liv.
Bara välja från Hjärtat det som känns bäst och lyssna, ta emot och lära känna individer och deras röst som ibland talar högt ibland tyst som en viskning.
Min lilla rumänkille som varit så olycklig de sista veckorna som känt sig ensam och rädd, matte har inte varit närvarande.
Igår satt jag med honom i famnen länge, vi njöt båda två och idag är han gladare igen, matte är med igen.

Tjejerna som har blivit helt förälskade i lilla Sköldis som flyttat in hit hos oss, de ser den lilla och tar emot henne / honom vet inte vad det är för sort :) Det berör djupt i mig när de ser liv.

Jag tänker på min pappa som bad om något att dricka för att få somna in och slippa kvävas till döds och inget kunde vi göra mer än att vänta.
Två av de jobb jag haft sen jag flyttade hit med mycket sjuka människor som dog långt före den tid dom egentligen skulle fått ha med sina familjemedlemmar har varit tufft att jobba i.
Så jag har mött döden och jag har även mött livet.

Liv som kallar på mig varje morgon, varje stund, varje ögonblick kallar liv på mig på många olika sätt.
En blick när jag går ut genom porten är fylld av liv, träden som grönskar, hararna som skuttar iväg, de underbara blommorna som ropar hej nu är jag här igen, glädjen och livet jag känner inom kallar och tyst viskar till mig varje sekund och jag bejakar och lyssnar mer och mer
Återigen en vändplats där jag stannar och reflekterar vad är liv för mig, vilket liv vill jag fortsätta leva, vad är kvalitet för mig - livs - kvalitet.................

Mina yngsta tjejer som är här nu och är så säkra inom sig på så mycket trots att de ännu inte har så stor erfarenhet av livet, deras liv. Livet med mig har de erfarenhet av men deras eget har de framför sig.

De är så säkra på vad de känner och upplever så jag har återigen fått omvärdera min känsla av liv
<3

Jag ser en bild av öppet grönskande och blommande fält fyllt i överflöd med liv och ändå är fältet tomt - jag kan fylla det med det jag vill om jag väljer att gå min väg
Kliva av den hets som ligger i samhället och världen idag
Kliva av tåget och gå min väg och fylla fältet med de liv som vill leva där med mig och det berör mig djupt.
Jag har klivit av många gånger och reflekterat och klivit på igen, jag har valt och valt om och om igen och jag har provat så många olika situationer som gett mig erfarenheter jag är så glad för att jag fått.
Jag har fortfarande vintertid på klockan i mitt kök och det är så lugnt och skönt där utanför all stress, utanför den tid alla lever i, lever jag i mitt kök, en annan tid, en annan plats där jag finner vila för att sedan kliva ut och leva i hetsen och kampen i vårt samhälle för att synas och existerar i en värld som snurrar allt snabbare för många människor.

Stora varma tårar har runnit mest hela morgonen och jag känner mig naken, lika naken som fältet jag ser.

Jag har sett och uppmärksammat den hets och den kamp som finns för att synas, för att höras, för att utvecklas, tjäna pengar, bli en erkänd företagare, erkänd människa osv osv

Och jag tänker på orden jag läste nyss i min ena utbildningspärm - Det här är ingen utbildning - Det här är för att rasera din inbillning om vad du tror på.
Inbillningen av vad jag tror att liv är, vad livet går ut på, vem jag är osv osv
Och jag minns orden jag sa när jag skulle svara på varför jag ville gå den 3 dje kursen - Det är min livförsäkring var de enda ord jag ville säga och idag vet jag att de orden är sanna för mig.

För vi är redan, vi finns redan, vi hörs redan, vi syns redan precis som de vi är utan att ropa högst ute på internet, arbetsplatsen eller bland vänner eller ovänner.
Vi finns och syns redan utan det
Vi finns
Vi lever


Må väl
Gunilla

Kontakt